Min dotterdotter som är 5 månader har fått mammas yoga matta som lekyta, en matta som burits och använts till Bikramyogans varma rum såväl som till Studio Frids sköna gravidyoga.
Men nu under mammaledigheten är även mattan ledig - och Isabelle vistas förnöjt på den under dagen.
I den ålder som hennes mormor befinner sig är det inte bara att vika benen, inta Lotuspositionen och på så sätt hamna hos den lilla på mattan. Nä, här behövs hjälp och andra medel för att komma på plats. Jag brukar inta en form av "Stående Hund", vika ena benet under mig och sen dimpa ner på bakdelen med hjälp av bordskanten för att nå golvläge. Hur gjorde man egentligen förr i tiden?
På sextiotalet under min hippie-era var golvet den naturliga mötesplatsen, men förmodligen var kroppen naturligare i sitt rörelsemönster, för något minne av golvplaneringsläge från den tiden har jag inte.
Väl sittande hos den lilla häpnar jag, inte bara över hur rörlig hon är, utan också över babyns naturliga och medfödda yogapositioner; på magen ligger hon gärna i positionen "Gräshoppan" länge och väl.
En pose som hennes mormor stånkande kan utföra i max 15 sekunder, sen känns det som kroppen ska splittras i fyra delar. I denna yogarörelse ska du lyfta både armar och ben från golvet -samtidigt- om jag nu minns den rätt från min Bikram-era.
Känner att det finns en längtan tillbaka till denna studio i kroppsdiciplin. Eller är det till barndomens lätthet i rörelsemönstret?
När lillan sen tröttnat på magövningarna och övergått i ryggläge gör hon leende och lycklig en "Happy Baby". Jag får då djup insikt i ordet happy och förstår hur yogafolket efterliknade och döpte denna position för att göra sina vuxna lärjungar lyckligare. Och minns min Hatha-lärare Leslies vägledning på Studio Frid: "Ladies, put your hands outside your legs and grab your feet under and push yor legs towards the roof and at the sametime against your body:"
Detta var en happybaby, men inte insåg jag att ett femmånadersbarn glatt sätter tårna i munnen as well -jag gladdes över att i ryggläge, med böjda ben, nå fötterna med mina händer.
Efter att studerat dessa positioner hos barnbarnet och fått insikt i yogans mål och mening; bli vig och lycklig, tar jag mig tid att göra några av övningarna i denna lära medan babyn sover middagssömn.
Medan jag befinner mig på mattan utförande kamelposen (halvvägs) undrar jag; varför inte döpa en rörelse utförd av en sextiplusare på väg ner mot golvbefinnande barnbarn till "Viga Tanten".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar